Intervju med Charlotte i Mexico
Namn: Charlotte Wittmar
Land: mexico
Region/stad/stat:
Utbytesår: 2008/09
Organisation: Explorius
Anpassa sig och välja rätt land
1. Varför valde du att åka till dit du åkte?
Bl.a. för att så många åker till USA, så jag ville prova något lite mer outforskat och spännande, något land som man inte visste så mycket om. Och så hade jag läst spanska i högstadiet, så jag tänkte att då kunde jag ju passa på att utveckla det och lära mig språket ordentligt, när jag ändå lärt mig grunden liksom. Visste väldigt lite om Mexiko, så “varför inte?” tänkte jag…
2. Hur trodde du att det skulle vara innan du åkte?
Att jag skulle sakna Sverige jättemycket,
att jag kanske inte skulle lära mig så bra spanska,
att jag kanske inte skulle hitta några kompisar,
att det skulle vara jobbigt att behöva dela rum med värdsystern,
att det skulle vara varmt och skönt väder hela året runt etc…
3. Blev det som du förväntade dig eller var det annorlunda?
Nej, jag hade bara riktig hemlängtan typ 2 gånger, annars hade man fullt upp med annat.
Jag lärde mig spanska flytande och fick t.ex. många komplimanger för min accent.
Man lärde känna hur mycket folk som helst, helt galet. Man lärde känna en ny person, sedan hade den massa kompisar man lärde känna osv osv, det roligaste var att folk var i alla möjliga olika åldrar, så det blev stor variation på människor man lärde känna.
Det var nog jättebra att dela rum med min värdsyster, för då behövde man aldrig känna sig ensam. Vi brukade ligga vakna ganska långt in på nätterna och bara prata, prata, prata… Första månaden pratade vi engelska men sedan lärde jag mig successivt mer och mer spanska och till slut pladdrade vi på om massa saker, helt på spanska. Ibland tröttnade man väl lite på att dela rum, men det var oftast bara positivt.
Det var INTE varmt och skönt året runt. Vintern var kall, och jag gick runt i tjocktröja, mjukisbrallor och sockor. Antagligen kändes vintern så kall eftersom jag vant mig vid den vanligtvis så höga temperaturen.
Sedan var det mycket annat som var helt annorlunda. Det är svårt att veta eller ens gissa någonting överhuvudtaget om hur det egentligen är där, innan man kommit dit och upplevt det själv!
4. Vad var svårast att komma in i/anpassa sig till när du först kom dit?
Min värdfamiljs regler. Jag var tvungen att komma hem ganska tidigt på kvällarna, vilket kändes ganska jobbigt ibland.
Att ha brorsor, TVÅ stycken dessutom. Men det var jättekul oftast, de var väldigt roliga och skämtsamma och vi brukade sitta och spela tv-spel, dricka kaffe, hyra filmer etc, men vi hade också en hel del typiska syskonbråk haha…
Det var svårt att vänja sig vid att skolan började så tidigt på morgonen…!
Något annat som många tycker är svårt att vänja sig vid är att mexikanerna ofta käkar middag runt 22-tiden på kvällen. Detta var dock inget problem alls för mig, då jag brukar äta lite närsomhelst härhemma i Sverige ändå...
Att behöva prata ett främmande språk hela tiden, och att inte många förstod engelska.
Att släkten var hursomhelst och det fanns ingen ände på hur många nya släktingar man hann träffa under året!
5. Vad var lättast?
Den sköna livsstilen med bl.a. siesta, fotbollsmatcher och enormt socialt liv med mycket folk runt sig hela tiden..
7. Var det svårt att komma in i språket?
Första dagarna pratade jag mest engelska med min värdsyster, eftersom jag inte lyckades få fram särskilt många formuleringar på spanska. Bara man försökte så lärde man sig nya ord och uttryck i princip dagligen. Det tog ett ganska långt tag innan jag pratade flytande, men när jag åkte därifrån pratade jag riktigt bra iaf.
Skolan
8. Hur ser skolan ut i ditt land?
Jag gick i en ganska liten skola som var kombinerad gymnasium/universitet. Jättesöt skola, helt målad i vitt och blått.
9. Vilken tid börjar respektive slutar du varje dag?
Jag gick i skolan 07.00-12.20 eller 13.20 varje dag.
10. Fick du välja ämnen eller en linje på din skola?
Jag fick inte välja, men jag hade ett antal ämnen på hösten, och sedan fick jag nya ämnen på våren. De ämnen jag läste var bl.a. Psykologi, Filosofi, Matte, Datorkunskap etc.
Dem låter kanske svåra, men det var ganska chill lektioner och lärarna avbröt ofta för diskussioner i klassen, eller t.ex. att be mig berätta för klassen om Sverige osv.
11. Hur stor var din skola?
Liten. Det var mysigt och mer personligt, men ibland hade det kanske känts roligare med en större skola, då min skola pga sin lilla storlek inte hade så många aktiviteter och elever som de andra skolorna.
13. Fanns det aktiviteter kopplade till din skola på eftermiddagarna?
Nej.
15. Fanns det någonting som var speciellt med din skola?
Sköna lärare! Mysig stämning, och lite så där “alla känner alla” eftersom den inte var så stor. Men den låg ju ändå mest centralt av alla skolor, så det var nära att gå ner på stan och träffa andra ungdomar/kompisar, så det var liksom inte så tråkigt att skolan var liten.
Skolan var väldigt fin, i vitt och mörkblått, och med stora palmer i mitten av skolgården.
Familjen
16. Hur såg din värdfamilj ut?
Värdpappa som var lärare, värdmamma som var hemmafru samt värdsyskonen Jessia 19 år, Carlos 15 år, och Daniel, 10 år.
17. Vad har du fått uppleva med familjen?
Mycket släktträffar, stora middagar vid t.ex. jul, nyår och olika högtider.
Korta resor till familjens stora ranch utanför staden, hemmakvällar, utflykter med hela släkten till jättevackra badställen etc.
18. Vad behövde du hjälpa till med i din värdfamilj?
Alla syskonen hade olika sysslor. Varje lördag var det städning av hela huset (en liten envåningsvilla). Jag och min värdsyster brukade turas om; varannan vecka moppade jag golvet, varannan vecka sopade och dammtorkade jag. Ibland brukade jag och min värdsyster fixa maten, eller t.ex. göra en sallad. Vi alla värdsyskon tillsammans brukade tvätta bilen ibland, vilket mest var kul..
19. Vad hade du för regler under ditt år utomlands?
Att jag skulle vara hemma ganska tidigt, att jag inte fick umgås ensam med killar, att jag inte fick sova över hos kompisar…
Den senast nämnda regeln är ingen vanlig regel som mexikanska familjer brukar ha, men min värdmamma hade fått för sig att man bara störde andra familjer genom att sova över där.
20. Vad hjälpte din värdfamilj dig med?
Framförallt att lära mig spanska och lära mig mycket om landet Mexiko och dess annorlunda kultur…!
Min värdsyster var bra att prata med om saker, om jag t.ex. saknade Sverige litegrann och så där.
21. Hur många invånare bodde på din ort?
Det var en liten stad, runt 80,000 invånare kanske.
Vad var bäst
22. Varför skulle du rekommendera att andra ska åka till samma land som du?
För att det är så annorlunda från Sverige! De pratar jättefin spanska, som är lätt att förstå. Mexikaner är grymt sköna människor, de är sociala och väldigt pratsamma, och jag tyckte det var lätt att träffa nytt folk och få nya kompisar hela tiden. Det är ett galet vackert land, det är så stort så det finns nästan alla sorters klimat. Det finns många häftiga platser att se, pyramidstäder såsom t.ex. El Tajín, och storstäder som Mexiko City. Maten är jättegod, t.ex. chilaquiles och quesadillas. Husen är charmigt färgglada, och det finns alltid något att hitta på, annars helt enkelt ta en siesta pga värmen… Festerna är väldigt roliga, vare sig det gäller släktfester eller “ungdomsfester”. De är intresserade, många mexikaner vill gärna höra dig berätta om Sverige, och se bilder på snön etc (och bevis på att det faktiskt finns stränder även i Sverige och att det inte är vinter året om..!), och framförallt gillade de att få prova på svensk mat som t.ex. köttbullar, potatis, brunsås och lingonsylt!
23. Vad är det absolut bästa med att ha varit utbytesstudent?
Det finns så mycket… Men jag är glad att jag fått en helt ny syn på världen, vad som finns utanför den lilla bubbla vi lever i härhemma. Fått se livet ur ett annat perspektiv och fått nya värderingar i livet. Jag har lärt mig ett helt nytt språk, känns grymt kul att nu kunna kommunicera med så många fler människor runtom i världen. Alla människor i alla möjliga åldrar som jag lärde känna under året. Alla platser jag fick se. Att jag har väldigt mycket lättare för att prata med nya människor nu, det känns bara jättekul! Jag har blivit mycket bättre på att visa uppskattning, framförallt för min familj men också gentemot kompisar, främmande människor etc.
Och helt enkelt allt kul jag fick vara med om, t.ex. alla vackra platser jag sett, alla dansfestivaler, att jag blev uppvaktad med en “serenata” på Alla hjärtans dag, att jag deltog i ett program på stadens lokal-TV, karaokekvällarna, fotbollsmatcherna etc… behöver jag säga mera?
