Intervju med utbytesstudent i USA
Namn: Lisa Malmer
Land: USA
Region/stad/stat: Apple Valley, Hurricane, Utah
Utbytesår: 2009/10
Organisation: Explorius
Anpassa sig och välja rätt land
1. Varför valde du att åka till dit du åkte?
Jag har alltid varit nyfiken på USA, och alltid velat åka till andra sidan Atlanten. Dessutom kände jag mig så pass säker på Engelska att jag skulle klara mig fint.
2. Hur trodde du att det skulle vara innan du åkte?
I mailen jag fick av min värdfamilj beskrev de allt som mycket värre än vad det är, bara för att jag inte skulle ha för höga förväntningar. Vissa saker trodde jag skulle vara bättre – som kommunaltrafiken, och andra saker blev jag positivt överraskad med.
3. Blev det som du förväntade dig eller var det annorlunda?
Ingenting var som jag förväntat mig, förutom min värdsyster som jag pratat med massor innan jag åkte. Jag blev överraskad varje dag under de första veckorna när jag stötte på kulturchockar.
4. Vad var svårast att komma in i/anpassa sig till när du först kom dit?
Känslan av att vara borta från mamma och pappa var nog det första som slog mig. Det var jobbigast den första veckan, men blev bättre sen. Också att inte ha säkerheten i att alla kompisar finns där att ringa när man bara behöver snacka. Andra dagen kände jag ett behov av att snacka med min bästis, men insåg att hon sov, pga tidsskillnaden.
5. Vad var lättast?
Jag fick jättebra kontakt med min värdsyster som är lika gammal som jag, redan innan jag kommit hit. Därför var första dagen i skolan läskig, men ändå ok eftersom hon och hennes vänner tog hand om mig redan från början. Att få nya vänner var också lätt, för alla var jättenyfikna på en.
6. Nu när du kommit hem/ varit borta ett tag vad känns svårast respektive lättast under året?
Det som tagit mig längt att anpassa mig till är faktumet att jag bor i en liten by uppe på ett berg, och inte kan gå nånstans. Bil är det som gäller, och eftersom jag inte får köra så är det lite jobbigt att hela tiden behöva be om skjuts överallt. Jag är ju van vid att kunna ta bussen eller tunnelbanan överallt. Det lättaste har varit att inte ha hemlängtan. Jag pratar med min familj på skype 3-4 gånger i månaden, och mailar lite oftare. När jag känner mig ledsen eller har hemlängtan finns alltid min värdsyster där för mig, så det har funkat väldigt bra.
7. Var det svårt att komma in i språket?
Absolut inte. Självklart har mina vänner fått sig en del skratt när jag uttalat ord helt fel, eller inte vetat vad något heter. Kulturchocker är inget att vara rädd för, utan snarare ett sätt att få sig ett gott skratt med andra människor. Jag minns när jag första gången sa ”wilderness” och uttalade det som ”wild”. Det har jag fått leva med, för alla tycker att det är jättegulligt. Dessutom är alla jätteimponerade av hur bra jag pratar engelska, och har förståelse för när jag inte förstår.
Skolan
8. Hur ser skolan ut i ditt land?
Jag går i High School, vilket innebär att det är elever i åldrarna 15-18 år.
9. Vilken tid börjar respektive slutar du varje dag?
Jag har 4 lektioner varje dag, och tiderna jag är i skolan är 8.10 till 2.39. Först var jag helt förvirrad, varför sluta skolan 2.39?? Men skolklockan ringer så man tänker inte ens på vad klockan är.
10. Fick du välja ämnen eller en linje på din skola?
Jag ska ta studenten här, och därför var vissa ämnen obligatoriska för mig. De ämnen jag var tvungen att ta eftersom jag är utbytesstudent var US Historia, US Government och Engelska. Min engelskaklass är ”Speech & Debate” vilket räknas som en engelskaklass, och därmed kan jag pricka av engelskan som behövs för studenten. Utöver det behövde jag ta bild ett halvår, och ”financial literacy” ett halvår. Övriga ämnen fick jag välja. De ville dock inte låta mig ha några håltimmar, så mitt schema är fullt.
11. Vilka ämnen fanns att välja på?
Här finns allt. Jag valde att (utöver mina krävda ämnen) ta lektioner i Dans, Avancerad Teater, Avancerad Kör, Tennis, Badminton, Gitarr samt Pardans. Alla lektionerna är roliga, och ger lite variation mot de vanliga klasserna. Men utbudet av klasser att ta var jättestort och jag hade gärna tagit ett gäng lektioner som jag helt enkelt inte hade tid för.
12. Hur stor var din skola?
Väldigt liten, sådär så att alla känner alla. Jag har ingen siffra på exakt hur många elever det är, men i stort sätt alla känner alla.
13. Fanns det aktiviteter kopplade till din skola på eftermiddagarna?
Aktiviteterna varierade med året. Football var första sporten för killar, och soccer första för tjejer. Under året kan man prova på flera olika sporter, men måste såklart gå på ”try outs”. Jag valde att sysselsätta mig med Produktionen av Dramatiseringar – Skådespeleri – på eftermiddagarna. Vi har hittills satt upp ”En midsommarnattsdröm” och ”Skönheten och Odjuret – Musikalen” och jag har varit i båda. Den här veckan är det auditions för ”Alice i Underlandet – Musikalen”. Jag är även med i debattlagen, och vi åker på turnerningar då och då, där jag deltar i Lincoln-Douglas Debatt (filosofisk debatt utan partner).
14. Vilka aktiviteter kunde du välja på och kunde du hålla på med flera samtidigt?
Att hålla på med flera aktiviteter samtidigt var ibland svårt, men eftersom jag inte är tillräckligt intresserad av sport för att kunna slå de tävligsinriktade tjejerna här, har jag hållit mig till Teater och Debatt. De leds av samma lärare (den bästa teaterpedagog jag någonsin mött, och lärare för den delen) så de var direkt efter varann. Alla aktiviteter var öppna för alla, fast sporterna är delade mellan killar och tjejer. Det är även tryouts för nästan allt, så man måste verkligen vilja det man försöker sig på.
15. Fanns det någonting som var speciellt med din skola?
Hurricane High School ligger i en av de mest Mormonfyllda lilla städerna man kan tänka sig. 90 % av eleverna är mormoner, vilket betyder att man inte svär i närheten av någon elev, man beter sig anständigt och pratar inte om vissa saker. Det är inte heller ok att säga Guds namn i onödan, så ”oh my word” är vanligt att höra i korridorerna. Pga mormonerna har vi även en klass kallad ”Seminary” där de som är mormoner går under skoltid och läser i ”Book of Mormon”.
Familjen
16. Hur såg din värdfamilj ut?
Min värdfamilj består av Stephen och Myrna (värdföräldrar), Ingela (21), Morgan (19) och Solveig (17). Stephen är pensionerad, och arbetar mest runt huset och hemikring med att fixa saker och bygga. Myrna jobbar i delikatessdisken på ”Albertson’s”, vilket är typ som Vi eller Ica. Ingela bor och jobbar i Salt Lake City och hälsar på under högtider. Morgan har tagit studenten men bor hemma och går i Post High eftersom hon mentalt efterbliven. Solveig är Senior i High School precis som jag.
17. Vad har du fått uppleva med familjen?
Min värdfamilj har sett det som sin uppgift att jag får se så mycket av sydvästra USA som möjligt. Vi bor precis bredvid ”Zion National Park”, och redan första veckan åkte vi till Grand Canyon. Utöver det har jag åkt gummibåt nerför Colorado River, åkt båt på Lake Powell, varit i Salt Lake City och Las Vegas ett antal gånger, bilat till västkusten och sett LA, Universal Studios samt Hollywood. Min värdfamilj är tokiga i musikaler, så jag har sett en ändlös mängd musikaler sen jag kom hit. Varje skola i närheten gör minst 2 musikaler varje år, och sen finns det lokala teatrar överallt.
18. Vad behövde du hjälpa till med i din värdfamilj?
Jag hjälper till med alla hushålssysslor, precis som mina två värdsystrar. Vi får en lista varje helg som vi måste slutföra innan vi kan göra något annat. Jag, Solveig och Morgan turas även om med att diska efter maten.
19. Vad hade du för regler under ditt år utomlands?
Min värdfamilj gav mig inte många regler, utom att jag fick lova att prata med dom om något bekymrade mig. Öppen kommunikation, kallade de det. Sen är det liksom en oskriven regel att man säger till innan man går någonstans (inte för att jag kan ta mig någonstans utan att få skjuts, men ändå) och att jag ringer och berättar var jag håller hus.
20. Vad hjälpte din värdfamilj dig med?
De hjälpte mig att få ut så mycket som möjligt under mitt år. Jag har sett så många platser redan, och upplevt så mycket. Min värdpappa är ¼ svensk, och helt galen i allt svenskt. Därför har han även fått mig att inse hur coolt det egentligen är att vara svensk. Min värdsyster Solveig, vad skulle jag ha gjort utan henne? Hon har hjält mig med precis allt, och hon är guld värd. Därför försöker vi nu ordna så att hon kan hälsa på mig i Sverige i sommar.
21. Hur många invånare bodde på din ort? Jag bor uppe på ett rött berg, i en liten by (Apple Valley) med ca 800 invånare utspridda i små hus. 15 min bort (ner) ligger Hurricane där jag går i skolan, och den har ca 12 000 invånare vilket inte är mycket heller.
Vad var bäst?
22. Varför skulle du rekommendera att andra ska åka till samma land som du?
Jag har aldrig för en sekund ångrat mitt beslut att åka. Kanske den sista kvällen i Sverige, när jag var jättenervös, eller när jag och en dansk utbytesstudent var fast på Phoenix Flygplats i ett dygn utan biljetter, men sen jag anlände till Utah har jag bara känt vilken ofantlig tur jag har som får uppleva detta. USA är landet för dom som vill åka, men ändå ha säkerheten i att kunna språket. Allt man möter är snälla och nyfikna människor, och ingen verkar ha mycket fördommar om någon annan baserat på hur de ser ut eller var de är från. Att jag bor omringad av mormoner och konservativa republikaner, det bara gör min vistelse så annorlunda från allt svenskt. Att få se hur olika ens egen värld allt är här borta, det är värt så mycket.
23. Vad är det absolut bästa med att ha varit utbytesstudent?
Det är svårt att avgöra vad som är det bästa, men mycket har varit helt underbart. Alla nya kompisar jag har fått, de har förgyllt hela min tid här. Min värdsyster är som sagt den som ligger bakom min framgång. Dessutom har min dramalärare och regissör här lärt mig mer om att agera än någon annan. Han har lärt mig mer än någon annan lärare nägonsin gjort. Att spendera tid i Amerika har lärt mig att uppskatta människor och våga ta chanser, att svenskar är helt sjukt blyga och att man inte kommer någonstans i livet utan att försöka. Jag är så glad att jag åkte hit!
Lisa Lisa, kul att höra nåt på svenska från dig för en gångs skull, haha. Jag håller verkligen med om det där med lokaltrafiken, den existerar inte ens! Vi får ta å ses när jag kommer hem (du kommer väl hem före mig?)! Shit Lisos, vi har varit här i över halva tiden! //HW